När vi tänker på att jobba från hemmet så tänker vi oftast bara på fördelarna. Och visst finns det många fördelar. Du kan vakna senare och behöver inte stressa för att komma till jobbet. Du kan ha din favorit musik spela i bakgrunden och du kan sitta i dina slitna mjukisbyxor i soffan.

Men medaljens baksida finns självklart här också. Det första jag tänkte på är att man känner sig ganska ensam. Man hamnar lite utanför vad som händer på kontoret och känner direkt att man inte är med i svängarna. Och sen så är man också van vid att jobba med folk som kommer och hälsar på hela tiden. Luncherna och rasterna blir också lidande eftersom man inte längre går bort från datorn. Man jobbar även fast man har rast och har svårt att komma bort från jobbet.

Så vad ska man dra för slutsattser av detta?
Att den tekniska delen fungerar är det inget tvivel om. Med mobiler och VPN tunnlar så får man samma tekniska möjligheter som när man sitter på jobbet. Så det man tappar är lite av den sociala delen det blir också svårare att skilja på privatlivet och jobbet. Nu fungerar det bra om man bara jobbar hemma 1 dag i veckan eller kortare perioder. Men för företag som försöker spara på hyra och kontorsområde genom att låta sina anställda bara sitta hemma kan komma att förlora mycket av den kunskapsutdelningen som finns på jobbet.
För företag som funderar på att anställa personal som bara jobbar hemifrån så skulle man kunna lösa detta på lite olika sätt. Man skulle exempelvis kunna kunna ge alla sina anställda en webkamera och förespråka att använda video telefoni så ofta det går. Möjligheten att låta anställda gå på ”raster” i virtuella världar en timme om dagen för att bygga upp det sociala nätverket, en after work minst varje månad är också bra.

Nu är detta bara mina egna tankar och funderingar och jag har ingen utbildning inom detta men det mobila kontoret saknar den sociala delen.

Photo: veo_

Som ni vet så lever vi en värld där informationen ökar i en sådan hastighet att det ibland kan vara svårt att förstå vad som händer. Om ni läste mitt förra inlägg om kunskap i sverige så har ni säkert redan förstått att kunskap är en bristvara i Sverige just nu. Denna film från Shift Happens visar mera på varför vi måste bli mera nyfikna och aggressiva inom kunskap. Informationen som finns i världen ökar och vi måste hänga med annars springer resten av världen om oss. Längst ner hittar ni två filmer som är gjorda med ungefär två års mellanrum. Mycket av statistiken från första filmen kommer tillbaks i den andra filmen men många värden har ändrats dramatiskt på bara två år. Världen går fort framåt och vi måste lära oss att hänga med.

Det utförs ungefär 31.000.000.000 sökningar på Google varje månad.
Vart ställdes dessa frågor innan Google och Internet? Informationen vi har tillgång till varje dag är så enorm så hur kan det komma sig att kunskap är en bristvara i Sverige? Nästan alla av oss har en dator och Internet eller åtminstone bibliotekskort. Enda anledningen jag kan tänka mig är att vi inte är nyfikna nog att söka efter informationen. Vi använder inte vår tid till att utveckla oss själva, visst jag har inget emot att ta det lugnt ibland men ibland måste man sätta sig och göra något som utvecklar kunskapen.

Kolla på nedanstående två filmer och tänkt på budskapet dom ger. Och kanske viktigare är att sprida det budskapet.

It is estimated that a week’s worth of the New York Times contains more information then a person was likely to come across in a lifetime in the 18th century.

Click here to view the embedded video.

Click here to view the embedded video.

Ibland blir man mörkrädd när man ser hur det går för Sverige. För ett par år sen gjorde Fredrik Härén en presentation på Kunskapens dag om hur det ser ut i Sverige just nu. Denna föreläsning var skrämmande men vad jag tycker är mera skrämmande är att det inte har blivit någon skillnad.
Vi är fortfarande på samma nivå i Sverige och jag ser ingen trend som pekar på att det håller på att bli bättre.

För ni som har sett Fredrik Härén föreläsning så fick ni säkert samma ahaa upplevelse som jag fick. Han är hård när han frågar ut publiken och ger flera väldigt bra liknelser som pekar på att kunskapen lämnar Sverige. Jag fick kommentaren ”Han är för rebellisk”, vilket jag kan förstå att vissa tycker men budskapet är densamma. Det finns en brist idag i Sverige på kunskap, varför skulle något av dom stora multinationella företagen låta ett Svenskt bolag utveckla en ny mobiltelefon, TV, dator eller någon annan stor konsumentprodukt?
Vi kan inte fortsätta att ignorera bristerna i Sverige om vi vill ta oss framåt. Idag är Asien den största marknaden inom nästan alla segment och Sverige glider längre och längre bak. Ska du ha något programmerat så vänder du dig till Indien, är det något som ska byggas så vänder du dig till Kina eller Taiwan.
När vänder du dig till Sverige?

Idag tack vara billigt Internet och lättillgängliga tjänster gör att alla i världen har tillgång till kunskap. ”Kunskap är makt” sa filosofen  Francis Bacon.  Idag behöver du inte gå i den finaste skolan i England för att få den bästa kunskapen, du kan hitta informationen direkt på nätet eller gå distanskurser på samma fina skola via nätet. Idag kan alla få kunskap vilket gör att värdet på kunskap har sjunkigt och Sverige är inte längre konkurentkraftiga inom kunskap.

2008 fick fredrik en fråga vad han tycker har hänt sen han hade föreläsningen. Som väntat tyvärr inte så mycket.

Globalisering 2.0 och Internet det är att den utvecklade världen plötsligt sprang förbi oss. På område efter område om du frågar mig
-Fredrik Härén

Kunskapens Dag | Del 1

Click here to view the embedded video.

Uppföljning till Kunskapens dag

Click here to view the embedded video.